
Naturligtvis orkade inte pappa direkt långt, så det blev ju inte så långt som jag ville, men det var i alla fall en fröjd. Innan promenaden började och vi skulle möta pappa så mötte vi en människa med en barnvagn. Mamma skulle stå och prata med den andra människan och verkade väldigt upptagen med att titta ner i barnvagnen. Ingen brydde sig om mig då. *Ylar olyckligt*
Det är så synd om mig.
I kväll så har jag förutom långpromenaden haft turen att få mumsa lite lever, det var sååå gott. Pappa gjorde människomat av lever, men lät mig smaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar