Hemma hos husse

Förra veckan när "Pappa" slutade jobbet så packade vi in oss i den där finkan på hjul och åkte ner till husse. När jag på kvällen förstod att jag skulle bli övergiven för en fest på lördagen så kände jag mig rätt deppig. Försökte förgäves att få någon att stanna hemma med mig men tydligen ville alla fira en av mina hussar som jag växt upp med och hundar fick inte följa med *surar än*Jag har dock haft några bra dagar där nere också. "Mamma" var och hälsade på en av mina andra hussar också och när hon åkte hem därifrån så köpte hon sånt där vitt tuggben som jag genast tog med mig ut till en av favoritplatserna, min balkong.Jag har varit med i köket när det har vankats krubb också, har dock fått äta min pellets för den är bäst för min mage *fnyser*Här är lite av min mark, som ni ser så har jag en hel del att vakta. Den där hundgården köpte stora husse för han trodde jag skulle vara i den för många år sedan. Jag sätter inte min tass där och nu var det tydligen potatis där istället.
Det är rätt skönt när man kan gå lös och se över sina marker. Faktiskt så hade inte jättemycket hänt där sedan sist, sånt är bra. Man vet att ens revir är lugnt.Ibland blir man dock utsatt för det onödiga kopplet, om de tvåbenta ska göra något och inte kan ha koll på mig hela tiden. Nåväl jag hade tur, kopplet räckte till min favoritbuske och jag kunde ligga och vakta mina badleksaker när de andra städade bilen.En annan favoritplats men inne i huset är ju såklart framför spisen, gärna om någon tillagar något gott, ifall de tappar så fixar jag det blixtsnabbt *flåsar nöjt*Kommer någon hem till mig och mitt hus så hälsar jag oftast glatt (om det är någon husse som kommer). Man sticker ut huvudet genom plankorna och sedan kan man prata lite och köra svansviftningar, det funkar varje gång!