Vakna upp på fel ställe

Här har jag gått och bäddat ner mig. Det är kallt ute och jag har på känn att något är på g. I måndags gick jag och la mig i sängen också men vaknade upp hos tant doktorn! Ni kan ju förstå vilken chock man får när man inte vet hur resan dit gick för jag kan faktiskt vägen till doktorn nu för tiden.
"Mamma" har berättat att jag gick och la mig och sedan vaknade jag upp förvirrad och blind och rätt så okontaktbar. Hon hade visst ringt hem den där "pappan" tidigare från jobbet också och sedan hade de burit ner mig till bilen och tagit mig till min doktor som snabbt hjälpte mig bli bra igen för jag kunde bli bra igen. Mitt blodsocker hade nämligen sjunkit lite lågt.
Idag var det dags att åka och kolla mitt socker igen, jag hatar när de ska ha in den där nålen alltså (enligt "mamma" gick både nål och termometer bra i måndags) (inte troligt enligt mig!). De fick iaf sina droppar blod och när svaret kom så låg det lite lågt den här gången också men inte lika lågt. Nu skulle de sänka medlet i min morgon och kvällsspruta ännu mer. Jag tycker de kan strunta i den helt!

En blåsig dag o rönnbär

I dag har vi varit ute och hittat på en massa bus. *Viftar på svansen*
Men asså det var inte så där jättemysigt ute, för här har det blåst som bara den ute, o det gillar inte jag.
Jag bara måste bara berätta att den där "pappa"-typen är inte riktigt klok, han plockade en massa rönnbär. Asså sånt ska ju fåglarna äta, inte människor. O nu snor mina tvåbenta pippinas mat.
Nu kommer ju då frågan varför fåglarna kommer att få svälta i vinter och mina tvåbenta bär hem massa bär. Jo, den där "pappa"-figuren pratade en massa om att det ska göras gelé på rönnbären. Nåja, det blev en massa bus på åsen vilket ju är jättebra.
Tyvärr måste jag väl avsluta dagen med att berätta om ett litet bakslag i min sjukdom, om det nu beror på det, men så har jag i dag kräkts. (Nu kan man ju göra sånt ibland ändå, men eftersom det hör till lite så blev mina tvåbenta lite oroliga och ska i morgon ta kontakt med veterinären igen).

En trött dag

I dag är jag trött. Det är väl kanske ett tecken på att man inte är helt återställd ifrån sjukan. Har hittills sovit massor, men även hunnit med att vara ute på ett par "behovs" promenader och fått i mig ett av dagens mål mat. När den där "pappa" hade smitit till jobbet i morse passade jag på att inta hans säng som sovplats.
Tack och lov så har "mamma" gosat en massa på mig, det är ju så skönt så då somnar man lätt om igen.

Mera mat!

I dag har jag äntligen fått lite mera mat än de små futtiga portionerna jag ätit tidigare. Mina tvåbenta fick i går order om att de sakta kunde öka på mitt matintag, även om jag fortfarande bara får äta det hemska hälsofodret.
I eftermiddags var vi ute och njöt av den riktigt härliga höstdagen som det faktiskt varit. Jag orkade till och med en hel del bus ute i dag vilket gjorde mina tvåbenta riktigt glada.
Det är skönt att vara lite piggare nu dag för dag även om jag är långt i från återställd.
I morgon ryktas det om att den där "farmor" ska komma på besök och den där "pappa" figuren ska överge mig och "mamma" för han ska på sånt där Lions-möte. Värsta dåliga stilen tycker jag.

Fått sten kastad på mig

Asså i dag så har den där "mamma" figuren nästan hela dagen ägnat sig åt våra akvarium, hon har pratat om att hon flyttat räkor. Hallå? Räkor? När hon har mig. *Suckar djupt*
Den dagen man förstår sig på dessa tvåbenta så ja (...).
Hon har i alla fall haft fullt upp med de där akvarie sakerna. Jag roade mig lite under dagen att titta på dem också.
Sen har jag något tråkigt att berätta, när jag och "mamma" var ute i morse var det en väldigt mörkhyad unge som kastade sten på mig. Asså jag hade ju inte gjort honom något, hur kan man göra sånt?
Sent i eftermiddags så ringde veterinären äntligen upp och pratade med mina tvåbenta. Veterinären sa att jag från och med i morgon ska få äta lite mera mat, något jag verkligen behöver eftersom jag går runt och är hungrig hela tiden. Jag ska dit igen någon gång nästa vecka för ett återbesök och då ska de även titta på min klo som dummat sig.
För er som länge följt min blogg kanske minns jag fick alla mina klo kapslar bortdragna förra hösten pga något dumt. Nu har jag fått tillbaka liknande symptom vid en av mina klor. (Aldrig får man blir frisk inte). Men veterinären ska titta på det och förhoppningsvis kanske det inte är lika farligt denna gången. Fast innan något sånt blir gjort måste jag ju bli lite piggare från denna sjukdom, och hinna vara ute och busa lite.

Min måndag

Då var det måndag då som mina tvåbenta säger. Min dag har varit ganska så besvärlig faktiskt tycker mina tvåbenta, ja jag med för den delen. Dock så tycker de inte att det är negativt, utan ett pigghetstecken. Jag har nämligen tiggt och bönat om mat hela dagen. (Förutom direkt i morse när jag skulle få mitt första lilla mål med mat som jag vägrade äta innan klockan var elva).
Vi skulle ju prata med veterinären i dag om min sjukdom, men "pappa" ringde och rapporterade hur min helg varit till en skötare där på veterinärkliniken och de sa att en veterinär skulle ringa upp, men ingen ringde.
Nu är jag ju på bättringsvägen så det var inget akut, vi får hoppas att någon ringer upp i morgonbitten så vi kan få en tid för återbesök och för att få ta om provet som var skyhögt förra veckan. Ringer väl och tjatar lite på dem i morgon om vi inte hört något fram på förmiddagen. Men jag tror knappast att de glömt bort oss, för de är riktigt bra att ha och göra med där på djurkliniken.

Även en sjukling får fira sin födelsedag

Uche och fy för att behöva vara sjuk, det är verkligen inget roligt. Asså man har ingen större ork med något faktiskt. Men vet ni? Jag fyller år i dag. *Viftar lite på svansen*
Normalt brukar det betyda att man får massa paket med godsaker i och roliga leksaker. Men i dag var det inte ens någon idé att förvänta sig några godsaker.
En positiv nyhet i dag dock tycker mina tvåbenta är att jag har ätit alla mina mål mat av hälsofoder, till skillnad emot i går.
Men asså jag får ju äta så lite så man har ju inte direkt någon energi till att göra något. Men det kom fram paket i dag i alla fall och vet ni? Jag hade ork att öppna dem själv i dag. Det hade jag ju tyvärr inte i torsdags då jag fick ett paket ifrån Ville.
Redan i morse till frukosten så fick jag en riktigt trevlig liten pipande ko i ett paket. Och den hölt i nästan fem minuter innan jag hade bitit sönder den.
Min kära "farmor" kom på besök för att fira mig, eller nja, jag tror hon mest kom för att det skulle serveras en liten Frödingetårta som jag inte skulle få smaka. Men hon kom i alla fall och hon hade med sig ett par paket hon med. Riktigt kul var det att öppna dem, men de var tomma.
Det skulle ha varit köttbullar i paketen men eftersom jag inte får äta något sånt nu så fick det bli tomma paket. Men asså det är ju så roligt att öppna paket så det spelade inte så stor roll.
Jag måste väl säga att dagen har varit riktigt bra, även om jag inte riktigt orkat vara så aktiv som vanligt. Jag har i alla fall varit lite piggare, förhoppningsvis får man säga att jag är på bättringsvägen.
"Pappa" ska ringa till veterinären i morgon och rapportera dit hur min helg varit med mat och mående, samt få en tid för återbesök och eventuellt ta om mina prover. Förhoppningsvis ska väl de där värdena gå ner något emot vad jag hade i måndags när jag kom till veterinären.
Jag är väl långt i från frisk ännu, men det är hoppfullt i alla fall i återhämtande.
Själv önskar jag väl att jag fick äta lite mera, men det kanske kommer det med.
Återkommer väl med en rapport i morgondagens blogg.

En ganska pigg dag

I dag har det varit en ganska upp och ner dag, men ändå tycker mina tvåbenta att jag varit ganska pigg i dag. Dagen började kanske inte så där jättebra, för när jag skulle få min första deciliter mat i morse så vägrade jag att äta den. Det gjorde så klart mina tvåbenta ganska så oroliga. (Jag ska få en deciliter mat var tredje timme, inte mera för att magen inte ska bli ansträngd).
Vid tolvtiden så kom min kära "farmor" på besök. Hon sa att hon skulle vara "barnvakt" till mig. När hon kom så lämnade "mamma" och "pappa" mig ensam med henne. Asså jag blev ju så ensam och övergiven, värsta dåliga stilen.
De skulle visst åka i väg för att köpa födelsedagspresent till mig, jag fyller ju år i morgon. Någon tårta lär jag väl knappast se röken av då, med tanke på min inflammerade bukspottkörtel men present hoppas jag på. (Har ju redan fått en fin elefant av min kille Ville).
När mina kära tvåbenta kom hem så åt jag äntligen upp min mat jag fått. Men då var klockan redan ett så jag missat ett mål, men efter det så har jag fått i mig målen enligt tidstabellen.
"Pappa" lurade ut mig på en liten kortare promenad för att göra lite behov och sniffa runt lite, och undertiden vi var ute på promenaden så betedde jag mig nästan som mitt "gamla jag", fast när jag kom in var jag helt slut och gick och la mig under soffbordet.
Bjuder till sist på en bild från i morse, man får ligga i sängen och njuta när man är sjuk, eller hur?
Nu återstår bara att jag ska få i mig resten av dagen mål mat och dricka lite mera vatten för det har jag varit dålig på i dag tycker mina tvåbenta.
Apro på mat, hur fuskigt är det inte? Mina tvåbenta ska äta något med köttfärs i kväll och jag har inte fått smaka köttfärsen, jag som alltid brukar charma till mig en liten liten smakbit. Men även om jag utspelade hela registret så fick jag inget, bara kommentaren att det var bra jag i alla fall visade intresset.

Akut "Pankreatit" bukspottkörtel inflammation

Som jag tidigare berättade så ringde veterinären och med bekymrad röst talade om att de fått tillbaka Lizas prover i från det laboratorium i Tyskland dit proverna skickats.
Med hjärtat i halsgropen så åkte vi för att träffa veterinären på avtalad tid.
Provet för pancreatic lipase (Bukspottkörtel inflammation) såg ut så här, med en skala bifogad på pappret vi fick av veterinären:
Upp till 200 ug/L är normalt
Mellan 201-399 ug/L då KAN det vara fel
Över 400 ug/L då har man det här
Lizas ligger på 766 ug/L.
Hon har alltså nästan det dubbla mot vad som är gränsen.
Så jo hon är riktigt sjuk.
Vad gäller nu då? Jo, ett väldigt fettsnålt foder som Liza ska äta små små portioner av flera gånger om dagen samt tabletter som är smärtstillande och har antiinflammatorisk effekt.
Fodret var verkligen inte det billigaste då det kostade över 100 kronor kilot. Men de är så snälla på djurkliniken så att vi fick med oss några "provpåsar" att använda först om Liza inte skulle acceptera att äta det, och då skulle vi få lämna tillbaka det foder vi köpt.
Veterinären berättade också att jag fått precis rätt behandling för symptomen, ingen mat eller dryck på minst tre dygn, vilket är viktigt för att bukspottkörteln ska få vila och läka, samt att om den blir överansträngd kan pressa ut magsyra i magen vilket i sin tur kan bli väldigt allvarligt och leda till döden. (Se förklaring av sjukdomen nedan).
Efter vi varit hos veterinären så bar det direkt av till apoteket för att hämta ut tabletterna, där inne var det inte lång kö, men det var visst pensionärernas dag där, för det var väntande och väntande i 25 minuter fick vi vänta på att få vårat recept omhändertaget och få asken med tabletter.
Väl ute därifrån så åkte vi till en skogsdunge där lite behov kunde uträttas. Samtidigt så passade "Pappa" på att ringa till Villes matte och berätta hur det var med mig, hon hade skickat ett gulligt sms från Ville precis innan vi skulle in till veterinären.
Har hittat lite information om Lizas sjukdom, inflammation på bukspottkörteln på engelska som jag lät Google översätta delar av eftersom jag inte hittat någon information om det på svenska när jag sökt:

Drabbade djuren: 
Hundar och katter. Medelålders till äldre tikar är mer sannolikt att påverkas av pankreatit än andra hundar. Hundraser med en högre incidens av sjukdomen omfattar miniatyr pudel, Cocker spaniel och dvärgschnauzer. Pankreatit är svårare att diagnostisera hos katt än hos hund.
Översikt: 

Canine pankreatit är en potentiellt livshotande sjukdom som oftare drabbar medelålders till äldre tikar. Bukspottkörteln är en körtel som fungerar som en del av matsmältningen genom att producera enzymer som bidrar till att bryta ner mat. Tyvärr, om dessa enzymer blir aktiverade i genomföringen, börjar bukspottkörteln smälta egen Körtelvävnaden, skapar inflammation eller pankreatit.
1. Tolvfingertarm
2. Bukspottkörtel
3. Magsäck
4. Matstrupe

Typiska symtom är kräkningar, aptitlöshet och buksmärtor, men ibland tecken kan vara lindriga eller vaga. Svårighetsgraden av sjukdomen och svarar på behandlingen varierar från fall till fall. Djur med svår sjukdom kan dö, antingen av komplikationer eller avsaknad av svar på behandlingen.
Diagnos och behandling syftar till att identifiera och undanröja eventuella bakomliggande orsakerna till pankreatit. Sjukdomen är bäst förhindras genom att korrigera fetma, se till att djuret inte äter fet mat, och förhindra andra villkor förknippade med pankreatit.
Kliniska tecken:
Den kliniska tecken på pankreatit hos hundar varierar, men inkluderar kräkningar, anorexi, depression, smärta i övre buken, diarré, allvarlig svaghet eller kollaps, uttorkning, chock och feber. Hundar kan uppvisa tecken på buksmärtor genom att handla rastlös, flämtande, gråta eller skrik när de plockas upp, skakar, stående med en krökt rygg, eller ligger med front ner bakre del och förhöjda.

Beskrivning: bukspottskörteln är en V-formad körtel som finns inom den vävnad som ligger vid den vinkel som bildas av magsäcken och tolvfingertarmen. Ledningar som leder från bukspottkörteln leverera matsmältningsenzymer bildas i genomföringen till tolvfingertarmen. Bukspottskörteln har ett antal funktioner, inklusive utsläpp av matsmältningsenzymer som bidrar till nedbrytning och upptag av näringsämnen intas, och utsöndringen av skyddande medel som motverkar magsyra när digesta in i tolvfingertarmen. Skyddet av körteln sig från autodigestion av enzymer som den producerar är en annan viktig funktion i bukspottkörteln.
Inflammation i bukspottkörteln eller pankreatit, beror på misslyckandet av körteln att förbjuda aktiveringen av matsmältningsenzymer medan de fortfarande är i genomföringen. Pankreatit kan vara akut, utan några långsiktiga effekter, eller kronisk, som innebär en permanent missbildning av körteln. Kronisk pankreatit fallen handlar ofta återkommande anfall av akut sjukdom.
Läs mera på: http://www.pets.ca/encyclopedia/pancreatitis_dog.htm

Oroande veterinärsamtal

Vid lunchtid så ringde veterinären upp oss, de hade fått svaren på de prover som tagit på Liza och de såg inte bra ut. Veterinären vill träffa oss under eftermiddagen så vi ska åka dit vid 16 tiden.

En lugn natt

I natt har jag fått sova i lugn och ro, ja mina tvåbenta också. Jag kan glatt meddela att jag även har fått behålla den mat och vatten som jag fick i mig i går, så nu får man väl hoppas att man är på bättringsvägen. Det är verkligen inget kul att vara sjuk.
Jag har hela natten haft min "lycko-elefant" som jag fick av min kära Ville nära mig. Jag är helt övertygad om att den har hjälpt till.
Nu är det bara att hoppas att veterinärerna har fått svaren på de prover de tagit på mig så att jag och mina tvåbenta kanske kan få veta vad som är/har varit galet med mig.
Jag är fortfarande ganska trött och orkeslös, men lite piggare får man väl ändå säga att jag är. Asså det tar på krafterna att inte kunna äta eller dricka på så lång tid, det gör det ju även på tvåbenta.

Inga provsvar ännu

Just nu känner man sig lite frustrerad efter att ha pratat med veterinärerna igen, provsvaren de väntar på har inte kommit ännu. Det känns ju inte så där jättebra. Kanske inte får några svar förens i morgon.
Vi har i alla fall rapporterat till veterinärerna hur mycket (lite) Liza har ätit sedan i går vi kom hem och det tyckte de lät bra. Liza verkar ha aptit på det lilla hon fått att äta, men inte druckit så mycket. En veterinär skulle höra av sig om de hade något att tillägga under eftermiddagen annars skulle vi ringa i morgon igen och höra om proverna, och skulle det vara så att Liza inte fick behålla det hon nu fått i sig så skulle vi åka dit i morgonbitten för att ge henne dropp igen.
Men just nu ser det positivt ut här med hennes humör och hälsa även om orken är bristande. Bara hoppas på att proverna kan komma någon gång så att man kan få ett svar på vad som orsakat det hela.

"Kryapåsig" present från Ville

Vet ni? Jag fick post i dag, ett paket. "Mamma" fick hjälpa mig att öppna det, normalt sett så grejar jag sånt själv men fick lite hjälp då man inte är så stark och kry som man borde. Det var ett paket från min kille Ville.
"Mamma" fick hjälpa mig att läsa upp vad som stod på lappen som var med i paketet och där stod det att det var från min kära Ville. Jag själv kan ju inte läsa sån där människoskrift, ja som detta du läser nu. Tur man har tvåbenta som fixar det. Jag gissar att det är Villes matte som hjälpt honom med att fixa presenten. Det var i alla fall en väldigt vacker och rolig krya på sig elefant.
Jag busade en liten stund med den, men orkade inte mycket utan blev att jag la mig ner med den i stället sedan. Nu ligger elefanten tryggt bredvid mig. Tusen tack till Ville och hans matte.
Den där "pappa" figuren har ringt till veterinären för att kolla om mina provsvar har dykt upp ännu, men tyvärr har de inte gjort det. Han skulle få ringa vid halv två igen. När han ringde så var de jättegulliga på veterinärmottagningen och frågade om hur det var med mig och om det gått bra att dricka och äta. Nu har jag inte druckit så mycket men har i alla fall gjort det, och jag har ätit två deciliter mat som jag hittills har fått behålla i magen.
Nu väntar vi bara på provsvaren och på att få veta något mera ifrån veterinären.

En lite pipig natt

God morgon alla mina vänner och tack, tusen tack för alla vänliga kommentarer. I går kväll gick det bra med att få behålla det vatten jag fick dricka, vilket är väldigt positivt. Jag till och med påpekade ganska många gånger att jag gärna ville ha något att äta, men det fick jag inte av mina tvåbenta.
Tanken var att det skulle blivit en liten uppdatering här i går kväll om hur det gått, men mina tvåbenta somnade tidigt. Den där "pappa" figuren somnade till och med i soffan efter att de stoppat i sig mat utan att ge mig något. Jag antar att de var ganska utmattade båda två, precis som mig.
Jag har väckt de tvåbenta några gånger med att pipa under natten. Nu på morgonen så har jag fått en deciliter mat, asså det är ju på tok för lite, men "mamma" säger att jag inte får mera på en gång.
Vi får väl hoppas att det får stanna kvar i min mage det med.
Vid 11 ska det ringas till veterinären och se om mina provsvar äntligen har kommit. Jag uppdaterar väl lite här när jag och mina tvåbenta vet mera.

Fått komma hem nu

Hejsan alla bloggvänner, nu har jag fått komma hem i från veterinären för dagen. Förhoppningsvis behöver jag inte åka tillbaka dit i morgon. Jag ska få dricka vatten i kväll och i morgon ska jag få prova att äta en liten liten portion med mat. Jag har just fått 3 dl vatten att dricka och vi hoppas väl alla att jag får behålla det i min mage.
I morgon vid 11 tiden så ska "mamma" och "pappa" ringa till veterinären och höra om mina provsvar har kommit in. Skulle det vara så att det jag dricker kommer upp igen så får vi åka tillbaka till veterinären i morgon igen. *Hänger med huvet*
Men vet ni? Det är så skönt att få komma hem, när "mamma" och "pappa" kom till veterinären så hördes det lång väg att jag saknade dem för mina övergivna tjut ekade i hela byggnaden.
Jag slipper tratten i natt för den snälla sköterskan tog bort kanylen i från mitt ben. Då kan man sova lite mera tryggt.
Jag uppdaterar lite senare om hur det går med drickandet och om hur jag har det.

Natten och åter till veterinären

Nu har jag fått åka tillbaka till de där veterinärerna, de är faktiskt inte så tokiga, jag blev jätteglad när en sköterska kom och hämtade mig för att gå i väg. Det är väl ett tecken på att de är snälla med mig?
I natt så har jag fått sova med den där dumma tratten igen, bara för att jag inte ska vara allt för intresserad av kanylen som jag har kvar i mitt stackars ben.
Det har varit en "jobbig" kväll och natt tycker mina tvåbenta, jag är mycket piggare och har visat stort intresse för att både dricka och äta. Framför allt för att dricka, men inte fått göra det på order från veterinären. Jag har pipit ganska mycket och visat vart kranarna finns där det brukar komma vatten. Men inte har jag fått något inte. *Fnyser*
Jag lyckades i alla fall sova en del i sängen med "mamma" och "pappa".
När vi hade kommit till veterinären så var jag först lite nervös och gömde mig under "mamma" för att ingen skulle se mig. Men när veterinären och sköterska kom in så blev jag jätteglad.
Det första som hände när jag kom till veterinären var att "pappa" fick hjälpa till och lägga mig på britsen för att bli röntgad. "Pappa" fick ta på sig ett jättekonstigt tungt förkläde och så hålla mig på plats. Röntgenbilden visar att den samlingen med kontrastvätska jag hade i främre delen av magsäcken i går har börjat röra sig genom tarmarna, så att den inte var fast på ett ställe. (Vilket förbryllade veterinären i går).
Nu ska jag få dropp så jag åter får vätska i kroppen och så ska provsvar inväntas. Om det kommer och visar att min bukspottkörtel inte är inflammerad så ska jag äntligen få prova att dricka lite och se om jag får behålla det. Veterinären tyckte också att jag verkade mycket piggare i dag.
Jag skulle få åka hem vid tretiden i dag.
Om ni undrar vart jag får min vård så är det hos djurkliniken i Katrineholm.

"Nattpermission" från veterinären

Hejsan igen alla, nu har jag fått bli hämtad av min älskade "mamma" och så den där "pappa" figuren från veterinärerna. Gissa om jag vart överlycklig när de kom för att hämta mig.
Sköterskan som kom in med mig klarade inte riktigt av att hålla i mig, men hon log så glatt åt att jag vart så glad över att se min älskade "mamma". Den där "pappa" dummade sig och skulle prata med den där doktorsfiguren, jag tjöt så dant och lyckligt att de var tvugna att gå ut ur rummet.
Jag har blivit röntgad två gånger under dagen, och fått äcklig kontrastvätska i mig. Röntgenbilderna förbryllade dock veterinärerna en del, när vätskan skulle ha passerat min mage visade det sig att den del av vätskan stannat kvar i främre delen av min mage. Vad som orsakade det kunde inte veterinären riktigt svara på, om jag hade fått i mig något främmande föremål som låg där, eller om det var något annat som orsakade det. När jag kommer tillbaka i morgon till veterinären så ska jag direkt få dropp så min kropp får vätska och sedan ska jag in på röntgen igen för att se om det fortfarande finns kvar där. Om så är fallet så ska jag få äta en kamera som jag förstod det, så de ska titta i min mage med den. Asså det låter hemskt.
I morgon så SKA vi få svar på om det är bukspottkörteln som är inflammerad på mig, tydligen så har det provet skickats till ett laboratorium i Tyskland.
När jag fått hälsa på "mamma" och äntligen fått lite uppmärksamhet av "pappa" så fick vi åka hem. Jag kände mig lite piggare när jag kom hem så det första jag gjorde var att gå och kolla där min vatten och matskål stod, men asså hallå? De var borta.
Så fick jag höra att jag varken får äta eller dricka något i dag heller, (beroende på om det skulle vara bukspottkörteln som är inflammerad) nu när jag visade lite intresse för det. Tydligen så ska det räcka med det jag fått via dropp, men det accepterar jag ju inte.
Jag har redan börjat gå runt och pipa och klaga (håller det i sig är det ju ett klart pigghetstecken, men känns hemskt att inte få ge henne något).

Bilden är dålig, men visar min mage med äcklig vätska i sig, tyvärr så går det inte riktigt att se samlingen av vätska i min magsäck för det blev väldigt ljust just där bilden togs av någon lampa eller liknande. Men så ser min mage ut i alla fall.
Jag återkommer väl med en liten uppdatering senare i kväll om hur jag mår.

En "liten" uppdatering från veterinären

Hejsan alla, åter igen ett STORT tack för alla snälla och vänliga kommentarer, mail, telefonsamtal och sms i denna stund.
Har just pratat med en sköterska hos veterinären, men inte fått någon direkt "förändrings rapport". Vi ska även i kväll få ta med Liza hem vid 16-tiden, så vi hoppas att vi får veta något mera när vi kommer hem.
När vi ringde så hade de precis röntgat Liza igen med kontrastvätska, på den första bilden såg det inte ut som vätskan gått fram, vad den nya bilden visat mera exakt kanske vi kan få reda på när vi åker dit för att hämta henne. Jag uppdaterar igen när vi kommit hem och lite till ro.
Men det känns så hemskt när det är sån ovisshet om vad det kan vara för fel.
Varför kan inte hundar prata?
(Eller prata kan de ju, men så man kan förstå dem bättre).

Åter hos doktorn

Jaha, då var man tillbaka hos farbror doktorn då, ska tillbringa hela dagen här. Jag ska få dropp så jag får vätska i kroppen eftersom jag inte fått varken äta eller dricka under senaste dygnet. (Inte haft något intresse av det heller).
Natten har varit lite rastlös och lite pipig, men har sovit med min fåntratt på mig i "mamma" och "pappas" säng. Tack och lov har jag inte haft några kräkningar under tiden jag har varit hemma.
Vi hoppas att det kommer svar på proverna idag, så att vi får reda på vad som är galet med mig.
Veterinären misstänker som jag skrivit tidigare en inflammerad bukspottkörtel, där av jag varken fått äta eller dricka.
Efter två i dag så skulle mina tvåbenta få ringa till veterinären och "höra om mig" igen, förhoppningsvis kanske de då kan komma med något besked.

En kvällsuppdatering i från sjuklingen

Jag har nyss blivit utsläpad till gräsmattan för att få göra behov. Det var en skakig och nervös promenad, men ett litet behov blev uträttat.
Så fort vi kom in så gick det på skakiga ben raka spåret in till korgen igen.
Uppdaterar om det händer något, annars i morgon efter att jag lämnats till veterinären. Det lät som att jag skulle stanna där hela dagen i morgon också.

Ett stort tack ännu en gång för alla krya på sig hälsningar, det värmer verkligen i oron.